När min farfar, Martin Meck var fjorton år köpte hans far en T-Ford. Det var år 1920.
Min farfars far, Mavruder Meck kunde inte köra bil, så han ställde in bilen på logen – eller rättare, försäljaren som kört bilen från Djupvattnet till Mavruders gård fick köra in den på logen.
Ingen vet riktigt varför farfars far köpte T-Forden, kanske var det för att han blivit övertalad till det, kanske var det för att han ville känna sig rik och förmer än de andra bönderna i trakten, som ännu inte hade råd att köpa bilar.
Äldste sonen John skulle snart vara gammal nog att börja köra, resonerade farfars far och lät bilen stå på logen. Liksom för att mogna till sig, ungefär som vetet och rågen på åkrarna.
Men John var ointresserad och hade svårt att lära, så bilen blev stående i dunklet på logen med bensintanken fylld och motorn full av innestängda hästkrafter. 21 stycken, för att vara exakt.
Martin Meck var 16 år när han tyckte att bilen stått alldeles för länge. En ljus kväll om våren smög han in på logen och tog fram instruktionsboken som låg på golvet till den dammiga Forden.
Han tog med sig instruktionsboken och klättrade upp i oxelträdet bakom logen, läste igenom den från pärm till pärm och sedan gick han in på logen igen.
Det började skymma och vårkvällen var på väg att övergå från blå till svart, men han hittade en stallykta och så ställde han i tändning och genomförde hela startproceduren, vevade på startveven och så …
startade motorn.
Martin klättrade upp bakom ratten och innan han riktigt hunnit fatta vad som hände hade bilen brakat rätt ut genom den stängda logdörren.
Den skenade ut på gårdsplanen och tvärstannade sedan halvvägs in i min farfars fars och farfars mors sovkammare.
Ut kom gubben i nattskjorta med laddat gevär för han trodde att jordens undergång var nära och att han måste försvara sig mot plåtmonster som invaderade hans gård.
Men det var ju bara Martin som tagit en liten provtur.

Bilfakta

Ford model T
Motor: Fyrcylindrig, rak fyrtaktsmotor (sidventiler), 2 900 kubikcentimeter, 20 hästkrafter.

Toppfart: Cirka 75 kilometer i timmen.

”Tin Lizzie” som betyder ”Plåt-Lisa” och var det vanligaste smeknamnet på T-Forden i dess hemland USA började tillverkas 1908 och slutade tillverkas 1927. Då hade 15 006 625, alltså femton miljoner sextusensexhundratjugofem T-Fordar lämnat fabriken.

Svart var länge den enda färg man kunde få på en T- Ford. Henry Ford som startade Fordfabrikerna i Detroit i början av 1900-talet, ville att bilen skulle vara billig att tillverka – och billig att köpa. Höll man sig till en färg blev det både enkelt och billigt.

Startvev och handkraft var länge det enda sättet att starta en T-Ford. 1920 kom de första T-Fordarna med elektrisk startmotor. 1925 började man kunna få andra färger än svart i USA – men i Danmark där man satte i hop T-Fordar för att sälja i Skandinavien kunde man få gråa bilar redan 1923.

Läs tidigare Bonusberättelser

Länkar : Barnlandet | Junibacken | Jens Ahlbom | Levande Böcker | Natur & Kultur |